Goldies Matte

...tankar & vardagsnack

Min förvirrade lilla gogubbe

Jag skrev om honom efter min första
jobbardag efter semestern





Han har gott och gott i ett dygn snart.
Och säger att tiden är för knapp
för att sitta bort nu.
Vi har travat på fram och tillbaks
med honom ute idag och fått honom
att sitta i små stunder.
Sedan har oron manat på honom attt
gå och gå igen.

Men på eftermiddagen så fick jag honom att
sitta ner på vår gammla köksoffa på
Dagverksamheten, satte på lite ljuva
toner med Lars Roos pianomusik och
pratade lite om gammla vana saker.
Med lite lirk så fick jag honom att
slänga upp sina trötta ben på
sofflocket.....och när jag gick
 hem så snarkade han skönt .


Äntligen lite ro i hans förrvirrade
hjärna......men varför ska det vara
så svårt att få proffisonell hjälp
när det är psyket som spelar en
spratt, har det varit hans ben som var
av så har det varit självklart att
man får rätt behandling direkt.

Jag funderar ofta på detta...psykiska problem tas långt ifrån lika bra om hand som fysiska...ÅR 2008!!!

Men vad gulligt och omtänksamt....Det känns väl bra att ha gjort någon gott idag......

Kram på dig

Margaretha

ja så sant så. Och du låter som om du passar bra för ditt jobb kram från oss

Ja varför är sjukvården sådan... man blir så ledsen. Även många unga människor mår så dåligt... och får ingen hjälp. Så fint att du lyckades lugna.

Tror du har en sån lugnande inverkan på folk...du är professionell, helt enkelt. Och vad skönt för honom att få komma till ro, kroppsligt och själsligt. Hoppas det varade en stund också...