Goldies Matte

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.
 När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans  hela dagarna.
Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem,
 någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt flyger han iväg över det gröna gräset.
Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen,
dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.
Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...

Du hoppar ur bilen med en nyfiken blick.

Vi går en bit efter en slaskig vår väg,

småfåglarna kvittrar om att våren är här,

skogsduvorna hörs från skogsdungen.

Du nosar glatt efter ett hundspår vid vägkanten,

solen värmer oss.

Denna tur kommer att finnas kvar i mitt minne,

våra sista steg sida vid sida på den blöta vår vägen.

Vi går in i den lilla stugan på gårdsplanen,

med vetskap att ut får jag gå själv.

Mina tårar rinner, du blir lite ängslig.

Veterinären ger en lugnande spruta,

jag sätter mig på golvet, lockar dig att

lägga dig till rätta vid min sida.

Smeker dig,

du faller omtöcknad in i en dvala.

Din sista spruta ges,

du snarkar och ser rofylld ut.

Tårarna rinner på min kind.

Ronja den blidaste hunden i mitt liv,

tar nu de sista suckarna på min arm,

sover nu för alltid.

Går ut genom dörren med endast ett

hundkoppel i min hand,

solen har gått i moln.

Du finns nu endast i vårt minne,

men där kommer du att leva länge,

vår blida lilla Ronja.