Tro - tisdagstema
TRO
är ett vackert ord som ger hopp
Den vackraste är är väl barnatron,
så enkel och självklar i deras
lilla värld.
Har du kvar din barnatro
ifrån hemmet lugna bo?
Kan du bedja än, som förr du alltid bad:
"Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är".
Gamla mor då känner sig så nöjd och glad.
Barnatro, barnatro,
till himmelen du är en gyllne bro!
Barnatro, barnatro,
till himmelen du är en gyllne bro!
En underbar bild som passar utmärkt till temat! /Anette
Det var väldigt fint tolkat...
Ja man kan tro på vackra ord och varje människa får tro på sitt sätt..fin bild.
Om man ändå kunde få behålla barnatron....
Ha en bra dag och hua vad regn ni måtte fått!
Barnen tror jag på, vår framtid! Gullisarna.
Vackra ord tror jag sprider glädje.
Ha det gott
En fin bild som förmedlar en hel del (till)tro. Visst önskar man att en del av barnets självklarhet när det gäller tro (och då inte bara andlig sådan) fick leva kvar upp i vuxen ålder.
Ha en bra dag!
Det är så roligt att få ta del av allas teman och alla är så finurligt uttänkta. Tack för din!
Härlig bild med barnen i knät på prästen. Tur att det har ändrats i kyrkan mot förr.
Då, var man ju livrädd för den "gubben" med långt getskägg som klämde en hårt i handen när man var tvungen att hälsa på honom.
Oooohhh den sången sjöng min mamma för mig när jag var liten och inte kunde somna.....härligt att minnas....
Så fina "regnbilder" du har tagit....och så trevligt med en liten damm så där.....fast lite konstigt med gungor i mitten ?????
Kram på dig
Margaretha( nej det var inte Ingvar...det var Sancho.. en Flatcoated Retriver..10 veckor)
Ja barndop är fint.
En bild som väcker tro och hopp... och minnen. Jättevackert! KRAMEN
Å så vackert det ser ut och den är så fin...
LappLisa.. den där visan hörde man mycket i sin barndom:-)
Visst är det TRO om något.
Tjing
Men oj, som att kliva in i ett nummer av Lantliv! Men, man bör betänka vilket jobb som ligger bakom, är man redo att lägga ner så mycket tid och slit för att under en kort period få njuta av överflödet?
Mitt svar är enkelt; Nej! Men visst kan jag njuta och beundra resultatet av andras mödor, och utan ett uns av dåligt samvete! Hoppas det inspirerade, i lagom dos!
Kramen från ett äckelpäckelvarmt Dalarna